Flera dejter… 

Idag onsdagen den 8:e januari var jag på en till dejt, hon frågade mig om jag ville hitta på någonting och jag föreslog ett glas vin på söder. Detta är alltså den 5:e gången jag har blivit utbjuden! Förutom att jag det känns som om någonting har hänt och att jag är den enda som inte är medveten om det, känns det hela mycket bra. Jag börjar däremot redan känna mig lite blasé. Vilket jag inte har fog för, och gör mig till något av ett arsle

Jag valde ett ställe på söder och messade henne. När hon kom dit slogs jag omedelbart av: att hon såg snäll ut, att hon hade klätt upp sig, att jag inte var attraherad av henne. Jag försökte medvetet att ignorera mitt första intryck och bestämde mig för att försöka ha så trevligt som möjligt. I säljsituationer som på dejter tror jag att nyckeln är att vara tyst så mycket som möjligt och verkligen lyssnar när motparten talar! Jag vet detta. Men jag gjorde det inte. Jag pratade, pratade och pratade. I slutet av en utläggning frågade jag stundom ”du då?”, vilket inte är något sätt att ha en konversation på.

Jag vet faktiskt inte om hon var ointresserad av mig också eller om det bara var uppenbart vad jag tyckte… Jag funderade länge på om jag skulle sätta tonen genom att säga någonting i stil med ”bara så du vet så är jag inte intresserad av någonting seriöst, ok?”. Att jag bestämde mig för att inte göra så var huvudsakligen på grund av feghet. Men det var nog även så att om hon hade sagt ”visst, jag med!”, så hade jag känt mig förpliktigad att ligga med henne. 

En gång gick jag hem med en tjej från en krog. Vi gick hem till henne och vi började omedelbart hångla. Efter ett tag gick vi och la oss. Halvt skämtsamt och halvt genom att jag var mycket trött sa jag ”bara så du vet kommer vi inte att ligga ikväll”. Varpå hon säger: ”Då kan du gå hem!”

Även om jag inte kände att jag gjorde några riktiga framsteg mot att kunna skapa meningsfulla kontakter, kände jag ändå att jag uppförde mig hyvens! Detta trots att jag hade åtminstone två skäl till att inte göra så. 1) Jag ville ligga (det var ett tag sedan, och jag vill öva) 2) Hon jobbade på ett företag där jag verkligen vill in. Jag hade förvisso kunnat säga ”Det var kul att träffa dig men jag känner inte riktigt att det finns någonting här. Men jag skulle gärna vilja vara vänner”. Detta som ett led i planen att bli rekommenderad för någon tjänst… Men det kändes något psykopatiskt. Vilket det absolut inte är! Skillnad vore det om jag inledde ett förhållande med samma uppsåt. Jag börjar tro att jag verkligen saboterar för mig själv så fort jag får chansen.

Nu kommer den verkliga chocken! Jag har blivit utbjuden på en till dejt, dvs nr 6! Vi ska ta en kaffe på måndag. Att det blev kaffe var min idé. För att det ska vara hållbart i längden att dejta såhär intensivt måste jag dra ner på alkoholen! Så kaffe it is. En alldeles utmärkt feature hos måndagsdejten är att hon är bisexuell! Vilket inte nödvändigtvis betyder gruppsex för mig, men det kan inte skada mina chanser…

/Rob

Kommentera

Publiceras ej