Dagens dejt blev inställd på grund av sjukdom, hennes. Även om jag inte är helt missnöjd med det. Igår blev det vin, massor av vin. Så jag är väl kanske inte Sveriges fräschaste man idag.
Under det att jag hjälpte min vän igår, lutade hon sig framåt och sa ”jag hoppas att du inte tar illa upp, men du är väldigt sexig”. Vilket alltid är kul att höra. Även om jag aldrig har betraktat mig själv som sexig. Även om jag tillslut skulle acceptera att många finner mig attraktiv funderar jag över: vad gör det för skillnad? Jag kanske får ett högre självförtroende, vilket i sin tur kan tillåta mig att ta fler kalkylerade risker, vilket ökar min chans att ”lyckas”. Men jag vet inte. Även om det vore så, känns det som om det självförtroendet skulle vara byggt på en väldigt skakig grund. Som gjort för att raseras vid minsta motgång. I så fall verkar det mer sunt att bygga en stabil känsla för sitt eget värde som person och sen släppa taget om allt annat…
I dagsläget har jag nästan uteslutande kvinnliga vänner. Inte för att jag har några problem med män. Men mitt förhållande med män och med kvinnor ser väldigt annorlunda ut. Är jag med andra killar diskuterar vi externa ting, speciellt eftersom jag inte är intresserad av deras liv, vilket kanske är ett problem? Är jag med tjejer kretsar det mesta runt det interna. Antagligen eftersom jag är mycket pragmatiskt lagd och jag vill inte missa chanser där jag har tillgång till en ”expert”.
Jag är en ganska udda person. Vilket andra stundom påminner mig om. Jag har inte särskilt mycket emot detta. Snarare är det nog så att jag efterhand släpper mer och mer av filtret mellan min hjärna och mitt tal. Men för att försäkra att jag på sin höjd uppfattas som kufisk, udda eller speciell och inte konstig, obehaglig eller creepy har jag också ansträngt mig för att uppfattas som asexuell. Detta har gjort att jag har blivit något asexuell. Detta ska jag ändra på.
/Rob
